Insatsrelaterad stress hos militära veteraner

Syfte: Att beskriva forskningsläget vad anser insatsrelaterad stress och dess konsekvenser för militär personal på uppdrag i internationella insatser.Metod: Mot bakgrund av relativt strikta inklusionskriterier genomfördes en litteratursökning i fyra stora etablerade databaser. Av ursprungligen identifierade 2 787 artiklar inkluderades slutligen 268.Resultat: Artiklarna som inkluderades kunde härföras till 12 kategorier, vilka sedan samlades i tre huvudkategorier: Organisationsfaktorer; konsekvenser samt påverkande faktorer. Viktiga organisationsfaktorer var utbildning som stärker professionalitet och motståndskraft, ledarskap och god sammanhållning samt introduktion av fler komplementära behandlingsmetoder. Som konsekvenser av insatsstress i form av mental ohälsa förekom posttraumatiskt stressyndrom (eng. ”posttraumatic stress disorder, PTSD”) hos 0,7-25 % av individerna; depression 4-35 %; alkoholproblem 11-13 % samt generellt nedsatt mental hälsa 8,5-31 %. PTSD med komorbid depression framstod som det allvarligaste exemplet på mental ohälsa. Suicid är inte vanligare bland veteraner än i den allmänna befolkningen eller jämförbara grupper i Skandinavien. Förutom direkt fysiska konsekvenser som amputationer av lemmar och mer eller mindre svåra hjärnskakningar (eng. ”minimal Traumatic Brain Injury, mTBI”), kan hjärt-kärlsjukdomar utveckla sig hos veteraner med långvarig PTSD. Kvinnliga veteraners specifika behov bör mötas med anpassade stödåtgärder. Stödet till hemmavarande familj framstår som viktigt, dels för att närstående och inte minst barn kan påverkas allvarligt när en förälder tjänstgör i utlandsmissioner, dels för att familjen ingår som en viktig del av veteraners sociala stödnätverk. Motståndskraft och riskfaktorer var båda relaterade till individuella drag och faktorer i individernas omgivning där positiva och negativa aspekter avseende socialt stöd hade stor betydelse.Diskussion: Kvaliteten på litteraturöversiktens resultat bedömdes motsvara grad 2 enligt internationella GRADE-systemet. Det betyder att resultatet utgör ett begränsat vetenskapligt underlag, vilket i sin tur innebär att det finns viss sannolikhet för att redovisade resultat kommer att påverkas av framtida forskningsrön inom överblickbar tid. Sammantaget bedöms resultaten i huvudkategorin ”Konsekvenser” i delar vara av begränsad relevans för svenska förhållanden. Men det som framkommer ur resultaten från huvudkategorierna ”Organisationsfaktorer” och ”Påverkande faktorer” bedöms i stora delar ha hög relevans för svenskt vidkommande.