Försvarsmaktens styvbarn

I svåra tider förväntar sig människor att bli informerade. En specialfunktion inom det svenska försvaret var nyhetstjänsten för den händelse att landet skulle ha råkat i krig. Hur var den organiserad under det kalla kriget? Fanns det en genomtänkt policy, gavs verksamheten resurser och övades den så att den kunde fungera i krig?

I denna skrift analyseras ämnet av redaktör Olof Santesson, som reservofficer krigsplacerad vid försvarsstabens, senare högkvarterets informationsavdelning mellan 1974 och 1996, varav de sista åtta åren som chef för presstjänsten i krig. Författaren behandlar organisation, idéer och aktiviteter på området, bl a mot bakgrund av ubåtsaffärerna, fram till mitten av 1990-talet då verksamheten hade funnit sin form.

Det gick länge trögt för Försvarsmakten att inhämta erfarenheter av nyhetstjänsten i omvärlden, främst NATO, och skapa ett krigsorganiserat förband för information. Inte minst här visade sig bristen på krigserfarenhet i Sverige. Författaren anser att den militära presstjänstens informatörer låg på framkant när det gällde att försöka tränga in i frågor om krigsrapportering och inte minst hur man skulle handskas med för Försvarsmakten besvärande och svåra händelser som kunde komma att inträffa under strider på svensk mark.

Försvaret och det kalla kriget (FOKK) är ett forskningsprojekt i samarbete mellan Försvarshögskolan (FHS), Kungl Krigsvetenskapsakademien (KKrVA) och Kungl Örlogsmannasällskapet (KÖMS). Syftet är en samlad kunskapsinventering och forskningsinsats rörande det svenska försvarets utveckling under det kalla kriget. FOKK verkar med stöd av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.