Det sovjetiska hotet mot Sverige under det kalla kriget

Sveriges säkerhetspolitik och militära försvarskraft (”den väpnade neutraliteten”) var en viktig faktor att räkna med för både väst- och östblocken under det kalla krigets epok. Sveriges överbefälhavare 1986-1994, general Bengt Gustafsson, ger i denna skrift sin syn och tolkning på utvecklingen av den sovjetiska hotbilden mot Sverige under det kalla kriget, insatt i det storstrategiska sammanhanget. Han stödjer sig på en omfattande litteratur, initierade intervjuer och annat material av betydelse.

Den bild av utvecklingen av den sovjetiska militära strategin mot Sverige som framträder är delvis annorlunda än vi föreställde oss och bör stimulera till eftertanke om att militära realiteter bör påverka vårt val av säkerhetspolitik. Från Moskvas sikt var Sverige ett viktigt militärt problem som måste kunna hanteras i alla lägen. Sverige representerade i praktiken ”halva frontlinjen” genom Europa under det kalla kriget mellan maktblocken. Då varken det sovjetiska originalmaterialet eller NATO:s motsvarande material är tillgängligt idag, är Bengt Gustafssons skrift en imponerande prestation, som visar att kunskapsläget trots de stängda arkiven ändå genom bearbetningar, oral history m m kan fördjupas avsevärt.

Forskningsprojektet ”Försvaret och det kalla kriget” (FOKK) vid Försvarshögskolan samverkar sedan 2003 med Kungl Krigsvetenskapsakademien och Kungl Örlogsmannasällskapet i en forskningssatsning om det svenska försvarets utveckling under det kalla kriget. Denna bok är finansierad av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.